Varför jobbar jag på Decuria?

08 juni 2018

Den frågan har jag fått ett antal gånger. Svaret är detsamma varje gång.

Jag väntade på bussen när jag blev uppringd av en person som ville presentera Decuria för mig. Det var egentligen inte läge att prata. Jag var på väg till en begravning, och hade inte direkt funderat på att byta arbetsplats. Jag bad hen att ringa upp en annan dag, och jag fick en uppmaning om att kolla in Decurias hemsida så länge. Sagt och gjort, jag tittade på hemsidan och kände mig trots det lite tveksam. Jag var inte på jakt efter ett nytt jobb. Med åtta år på samma ställe kände jag mig trygg, uppskattad och hade jättebra kollegor.

Någon dag senare ringde telefonen igen. Samma person ville presentera bolaget närmare. Decuria, kravanalytiker och projektledare, erbjuder delägarskap, bra pensionsavsättning, två konferenser per år, generös utbildningspott att disponera, trevliga middagar och aktiviteter, kontor i Gamla Stan, SL-kort, friskvård – ja förmånerna på listan är lång!

Jag kände mig fortfarande måttligt sugen. Men så sa hen i telefonen så här:
- Jo, Decuria ger donationer till välgörenhet också. Och som anställd får du vara med och välja vad dessa pengar ska gå till.
Plötsligt hörde jag mig själv säga att jag var intresserad av en första träff!

Med den inställningen gick jag in genom dörren på kontoret på Svartmangatan i Gamla stan ett par veckor senare. Samtalet flöt på bra och jag var förvånad över hur positivt inställd jag var efter mötet. Det kändes professionellt och humant, intresserat och genuint. En träff blev två träffar, blev tre träffar. Och så här drygt 1,5 år senare är jag Decurian. Allt jag hade på min tidigare arbetsplats har jag idag – och mer därtill!

Jag får vara med och påverka Decurias utveckling. Mitt engagemang uppskattas och det är Decuria bra på att visa med både ord och handling. Här blir jag sedd och hörd, och jag känner mig alltid uppskattad.

Tryggheten finns i bolaget och kollegorna samtidigt som jag utmanas och utvecklas, både professionellt och personligen. Den familjära och humana känslan hos Decuria kan inte förmedla något annat än just det.

Efter åtta år med samma kollegor var det läskigt att byta jobb. Men med facit i hand så har jag nu världens bästa kollegor som jag skulle vilja äta middag med alla dagar i veckan (om livspusslet tillät). Vi har roligt, vi skrattar, vi ger varandra sammanhang och tillhörighet. Vi gör också väldigt mycket bra saker, och vi levererar det kunden vill ha (och mer därtill).

Det är därför jag jobbar på Decuria idag och jag är glad att jag tog chansen trots att jag faktiskt inte var på jakt efter ett nytt jobb.

Ellen Rostila
Decurian